En beskrivning av livet, från min sida.
På kvällen, ibland, händer det ibland att min hjärna går på högvarv och jag får ett sånt där "jävla bra koncept-tänk". Sen spinner jag vidare på det, skapar en historia som egentligen borde skrivas ner medan tanken tänks - och inte efteråt. För det blir inte lika bra. Jag har gjort försök att skriva om mitt liv, alla faser jag har gått igenom och försök sätta ihop pusselbit med pusselbit för att få ihop allt. Varför jag har gått igenom allting, och varför allting en dag bara rasade samman. Om man tänker mitt liv som stenar, man börjar med en botten. Den började byggas på en bra grund, men som sedan visade sig inte vara så väldränerad, vilket gör att allting sakta, men säkert, sjunker. Grunden var som sagt bra, en bra bardom tills jag kom upp i mellanstadiet ungefär. Där la vi den första stenen på den dåligt dränerade marken, på den stenen står det mobbad på, tätt inpå den står det utanförskap på. Vi har alltså två grundstenar; Mobbad, utanförskap. Ovanför den ham...